Bempe

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&a=845454

Jag har aldrig varit van med att alltid ha saker att göra. Jag har alltid värnat om att ibland kunna vara ifred och bara sitta ner och inte göra något alls. Denna önskan blandat med den person jag är funkar inte så bra just nu.
Skolan tar upp mycket tid, samt basketen, men det är saker som jag känner att jag måste göra. Skolan är i och för sig inget måste, men basketen måste jag spela för att klara med hösten. Sen de få dagar som jag faktiskt är ledig jobbar jag på, jag är dålig på att säga nej. Jag vill ju så klart alltid ställa upp, jag har ju tid. Men det jag missar är min egen tid. Den tid som jag egentligen behöver för att återhämta mej mellan de olika momenten. Den tiden har jag på något underligt vänster prioroterat bort..

Jag försöker just nu för tillfället att vänja mej vid att alltid vara upptagen. Det negativa med det är att jag inte hinner träffa de andra vänner jag har utanför skolan och basketen. Detta är inte för att jag inte vill utan helt enkelt för att jag inte hinner. Kanske finns det någon lucka någongång och då kan man planera in saker.
Jag hoppas att det inte är någon som tar illa upp och tror att jag dissar de totalt. Det gör jag inte. Det är bara så det är nu...
Tyvärr...

Jag undrar egentligen hur nyttigt det är att göra något som ger en ångest och får en att må så dåligt.
Som ger en en värdelöst självfordtroende och självömkan som är mer än värdelös.
Som får en att känna sej dummast i världen.
Är det värt det trots att man inte vet vad man skall ha det till?

Om en vecka så åker jag till Frankrike, det känns galet overkligt men skall bli helt underbart. En veckas semester innan skolan börjar känns bra. O en semester där man inte behöver göra massa saker hela tiden. Det är bara vi och vi kan ta det lugnt!

Nu skall jag snart iväg till jobbet, efter det är jag ledig hela helgen:D
Underbart. Jag skall försöka fråga om lönen med. Jag är ganska pank nu, det är dåligt jag vet:P

Så om drygt 2 veckor skall jag alltså börja plugga naturbasår, det kommer att bli spännande!

Nu måste jag kila till jobbet..

Det var länge sen jag skrev nu, alldeles för länge sen. Samtidigt som det har hänt saker så har det nästan inte hänt någonting alls.

 - Jag har slutat skolan och inte sökt något nytt tills i höst.
 - Jag jobbar, jobbar och funderar på vad jag skall göra sen

Det är väl ungefär det som händer. Nu är jag på väg till Östersund på ett tåg. En semester på 2 veckor och sen när jag kommer tillbaka hem igen skall jag ta tag i allt som behöver tas tag i. Gå runt till olika företag och fråga om de kan hjälpa mej att bli plattsättare. Fortsätta jobba som personlig assistent tills vidare. Det är ett bra jobb men vore skönt med ett jobb som jag vet ger mej en imkomst varje månad som gör att jag klarar mej.

Jag har tänkt på en sak, den har ingeting med det ovanstående att göra, det handlar om att varje gång jag går på affären o handlar och betalar med kort och de säger en summa som man skal betala. Sedan när man drar kortet så kostar det några ören mer. Varje gång tänker jag att det känns som om jag lurar systemet. Om man tänker efter de gånger man får betala några ören mer än vad det kostar så jämnar det ju ut sej. Men det skall vi inte tänka på nu utan vi skall bara tänka på att vi faktiskt lurar systemet när vi gör så.. Onödigt tänkande.. Igår var jag och Christoffer på Thåström, vi missade de första låtarna för de var sjukt dåliga på att släpppa in folk. Kön var helt värdelös. Men det viktigaste är att han spelade Die Mauer! Jag har nu hört Die Mauer live med Thåström, det går inte av för hackor. Jag fick gåshus och kunde inte sluta att le. Det var riktigt grymt! Efter Thåström skulle kent spela. Men det var så sjukt mkt folk och trångt och grejor så vi bestämde oss för att gå hem och lyssna.
Konserten var grym och idag såg jag att den hade fått en femma i Gp, Thåström fick en fyra. Jag ångrar ändå inte att jag gick. Jag har sett kent fyra gånger och skall se de på yran med. Jag gillar kent det var inte därför. Jag hade bara ingen lust att stå där och trängas med folk när jag kunde sitta hemma på gräsmattan och höra lika bra. Även om jag inte såg de. Christoffer pratade om att när man är rik borde man köpa upp alla biljetter till en konsert o sen inte gå dit alls. Ganska slösaktigt men samtidigt roligt:P

Nu är jag snart framme i sthlm. Där tänkte jag äta min lunch innan jag sätter mej på tåget till Östersund. 1:klass is the shit:D

Ibland känner jag bara att det vore så skönt med ett jobb utan personligt ansvar. Ett jobb som inte kräver så mycket.
Jag vet att jag tycker att dessa jobb kan vara ganska tråkiga och enformiga. Det är klart. Och det jobb jag har nu är ju riktigt bra.
Samtidigt känner jag att jag skulle vilja kunna släppa jobbet när jag går hem. Inte behöva tänka på vad jag gjort fel och hur jag skall göra det rätt tills nästa gång. Vore skönt att bara kunna släppa allt när jag ger mej av därifrån.
Men det är bara ibland detta känns. Som nu när jag har min svacka och känner mej oduglig till det mesta. Det är en tråkig känsla, det är klart.
Jag lyssnar på en låt för att peppa mej själv. En låt som jag brukar lyssna på om och om igen för att jag vet att jag tar in det.. Raden "Shit will only drive you crazy if you allow it" vet jag att jag tar in och tänker över och genast blir på bättre hurmör.

För vad har jag att klaga på egentligen.. Inte så mycket alls.

Ikväll tittade vi på kalle och chokladfabriken och åt kladdkaka...
Senast jag jobbade var det vänner och oc..

Att skriva en halv sida om design på fyllan är inte illa. Tentan tar upp mina tankar och jag kan inte riktigt tänka på något annat. För så klart vill jag ha den klar tills jag åker till Berlin på torsdag.
Jag har involverat nästan alla i min omgivning med denna tentan. Erbjudit att baka bröd till den som skriver den åt mej. Frågat på jobbet vad hon tycker at design är och frågat flera andra om deras syn på design. Samtidigt skrivit dokument på dokument om design från olika vinklar. Inget har känts bra.
Sidan jag skrev inatt med lite alkohol i kroppen var faktiskt ganska bra bortsett från alla stavfel som jag var för trött för att ändra igår..  Jag tror jag skall fortsätta på den och kanske om jag har tur så blir det färdig innan jag åker och låter mej slippa sitta på natten när jag kommer hem och skriva om det. Vore skönt att bara kunna ha semester i Berlin och njuta av att vara där..

Imorgon kommer jag deifinitivt vara en lycklig kompis. Det är sjukt detta.. Det är nog en av de största idoler jag har haft genom tiderna.. ärligt!!


"Där var det rockkonsert och alla stod och vevade med håret....."


Grymt Grymmare Grymmast!!!

Hej jag har vattenkoppor, vill du ha en kram?

Ibland när jag lyssnar på gammal musik så tar jag mej på något sätt tillbaka till det tillfället. Den stunden när jag hade en känsla. En bra känsla..
Supersci - On the grind tar mej två år tillbaka till Brika tiden. Till David Bowie som skulle spelas på repeat, fast det bara var en person som lyssnade tillslut. Till tiden då inget spelade någon roll egentligen. Bra människor, de flesta på samma plats. Inga hade riktigt tagit sej i kragen och lämnat stan. Det var inte som nu, de känslor jag kan få nu med att alla är så utspridda. Jag tror att jag måste fixa en riktig elinfest. RIKTIG! Alla på samma ställe. Sudda ut kilometrarna mellan städerna och se till att alla är här. Eller på en plats. Kanske forsaleden i sommar. Jag vill ha alla nära.

I förrgår var det Thåström som tog mej tillbaka till 2006 med. Samma som nu, men jag vet inte riktigt varför det är 2006. För inte så länge sen var det 2004 som jag drömde om, om cykelresan.. Ja Sandra vi borde ses mycket i sommar. Kanske borde vi cykla med. Det skulle jag inte ha något emot...

Jag är glad att jag har bra minnen att längta tillbaka till. Vad skulle man göra utan de och vad skulle man göra om man inte hade levt? Vad skulle man ha att tänka på och att se fram emot om man inte gjorde något?

Kaizers och De lyckliga kompisarna till veckan. Tillsammans med världens bästa brudar.. Sandra och Åsa.. Jag längtar efter er!!

Du är för fin för mej, men jag vill ha dej ändå..
Morgonlugn före jobb rush, som inte är jobbigt alls egentligen. Mitt huvud slutar inte göra ont bara. Det ligger i bakgrunden och trycker. Men det får vara, det kommer vänja sej..

Nu är det nästan klart.
Här kommer några bilder för att visa skillnaden...



Fler kommer när det är riktigt klart..

Imorgon är det alltså ett nytt år med nya saker som skall upptäckas och med allt som hör där till.
Så vad har hänt detta 2007, en hel del om jag tänker efter.
Jag åkte tillbaka till Väddö, avslutade saker där. Var i Östersund, jobbade med schysst folk och hade en bra sommar.
Jag flyttade till Göteborg. Lärde känna massa bra människor där.
Det har hänt ganska mycket samtidigt som tiden har gått fort, det kändes som det var nyss som jag skulle tillbaka till Väddö.
Men nu är det slut på det, tack och lov. Även om folket där var bra och att en del är saknade, men de har ju inte försvunnit.
Nu sitter jag på min extrasäng i Östersund i mammas och pappas vardagsrum, den gnekar när man rör på sej.
Jag är nöjd med min vistelse här och det skall bli skönt att komma hem till Göteborg igen.

Här kommer lite bilder från det gångna året:

Nu är julafton slut igen. Ett år kvar till nästa.
Julklapparna i år var exakt allt det jag önskade mej och behövde.
En morgonrock, ett våffeljärn, Paolo Coelhos kalender, Lila knästrumpor, en lila munkjacka, en potatissticka, en bok om pärlor och halsband.. Massa bra saker.
Jag ligger nu och lyssnar på Tintin och tänker på allt bra som jag fick. Denna julen har varit bra.
Nu hoppas jag bara att det finns biljetter kvar till juldiscot, hej jag vet jag är ute lite efter. Men man kan nog hoppas i alla fall...